Del 1. Avfallsfrågan i samhällsplanering Del 2. Avfallsförebyggande i kommunala verksamheter
A - Dialog och förankring B - Systematisk uppföljning C - Rutiner och resurser D - Tillgänglighet A - Dialog och förankring B - Systematisk uppföljning C - Rutiner och resurser D - Tillgänglighet

Del 1. Avfallsfrågan i samhällsplanering

Den första avgränsningen i självskattningsverktyget innehåller frågor som syftar till att klargöra hur kommunorganisationen tillsammans med kommunala avfallsbolag eller motsvarande samverkar för att integrera avfallsfrågan i den fysiska planeringen och om det finns en systematik med rutiner och en ansvarsfördelning.

Mål för avgränsningen:
Avfallsfrågan integreras i fysisk planering genom kontinuerlig dialog och samverkan mellan olika förvaltningar, kommunala avfallsbolag eller motsvarande. Avfallsfrågan integreras i kommunens olika styrdokument.

A - Dialog och förankring

Mål för avsnittet: Kontinuerlig dialog förs mellan aktörer från olika kontor och bolag i kommunen. Detta möjliggör att avfallsfrågan tas med tidigt i planprocessen vilket minskar risken för efterkonstruktioner och i sin tur ökar möjligheten för tillgänglighetsanpassade åtgärder och förutsättningar att möta invånarnas behov.

A1. Kontinuerliga möten

Den kommunala verksamheten har kontinuerliga möteskonstellationer för avfallsfrågor kopplat till fysisk planering som inkluderar exempelvis ansvarig eller sakkunnig inom kommunal avfallsplanering, avfallsbolag eller motsvarande, strategiska miljöfrågor, översiktsplanering, detaljplanering bygglov och tillsyn.

Vilka eventuella representanter saknas?

A2. Kännedomen kring lagar och krav

Relevant kompetens inhämtas vid behov hos sakkunig kring de lagar och krav som finns kopplat till fysisk planering och avfallsplanearbetet.

PBL, bestämmelser kring avfallshantering, arbetsmiljölagstiftning.

A3. Avfallsplanen är känd

Avfallsplanen är känd bland tjänstepersoner som arbetar med fysisk planering.

Tas avfallsplanen i beaktande vid planering?

A4. Förankring kommunledning

Framtagande av ny avfallsplan förankras hos kommunledningen

A5. Hantering i chefsforum

Avfallsfrågan kopplat till samhällsplanering återkommer i etablerade chefsforum i kommunen.

Finns berörda chefer med på mötena i exempelvis strategisk planberedning?

A6. Kompetensutveckling för nyckelpersoner

Kommunen arbetar aktivt med kompetensutveckling för nyckelpersoner om avfall inom fysisk planering.

Vilka utvecklingspotential finns?

A7. Planeringsprocessen

Avfallsfrågan kommer in tidigt i planeringsprocessen.

Vad är ett tidigt skede där avfallsfrågan behöver lyftas för att undvika efterkonstruktioner? Program till och samråd för översiktsplan, samråd för detaljplan, remiss, markanvisningar?

A8. Dialog vid översiktsplan

Det finns en tidig dialog i kommunen mellan samhällsbyggnadskontoret och kommunalt avfallsbolag eller motsvarande när en översiktsplan ska tas fram.

Hur upplever ni dialogen? Hur väl fungerande är den? Är den tillräcklig omfattande? Ger dialogen möjlighet till rätt kontaktytor vi rätt tillfälle? Finns utrymme att för framhäva behovet av markanspråk/lämplig lokalisering för avfallshantering?

A9. Tidig dialog med aktör som är ansvarig för insamling

Ansvarig för insamling av avfall bjuds in tidigt i planprocessen.

Hur upplever ni dialogen? Hur väl fungerar den? Är den tillräcklig omfattande? Ger dialogen möjlighet till rätt kontaktytor vi rätt tillfälle?

B - Systematisk uppföljning

Mål för avsnittet: Avfallsfrågan hanteras systematiskt i kommunerna med beslutade mål. Det finns en strategisk planering som följs upp kontinuerligt och kommuniceras brett i kommunen.

B1. Uppföljning av mål

Avfallsmål inom fysisk planering följs upp årligen i kommunen.

B2. Relevant planeringsunderlag

Relevant planeringsunderlag, så som praktiska förutsättningar för avfallsinfrastruktur finns att tillgå i den fysiska planeringen.

Finns det kunskapsunderlag som kan användas av planhandläggarna?

B3. Framsteg kommuniceras internt

Uppföljning av avfallsmål kommuniceras brett i kommunorganisationen.

Vilka nås och vilka nås inte?

B4. Framsteg kommuniceras

Uppföljning av avfallsmål kommuniceras ut där det är relevant inom kommunorganisationen samt externt i kommunen.

C - Rutiner och resurser

Mål för avsnittet: Kommunen har beslutade rutiner och riktade resurser att arbeta med avfallsfrågan inom fysisk planering.

C1. Ansvar för bevakning

Det finns rutiner för att ta hänsyn till avfallsfrågan i samhällsplaneringsprocessen samt kännedom om när avfallsbolagen behöver involveras.

Finns rutiner för återrapportering mellan samhällsbyggnadskontoret och avfallsbolaget?

C2. Bevakningen är förankrad

Ansvaret att bevaka avfallsfrågor i fysisk planering är förankrat på hela samhällsbyggnadskontoret eller motsvarande plats i kommunen.

Var krävs det mer förankring?

C3. Framsteg kommuniceras externt

Det finns resurser och rutiner hos det kommunala avfallsbolaget eller motsvarande att svara på remisser för översiktsplan och detaljplaner.

Vad räcker resurserna till? Hur väl fungerar rutinerna?

C4. Rutiner i översiktsplanering

Samhällsbyggnadskontoret eller motsvarande har fungerande rutiner att lyfta avfallsfrågan i översiktsplanering.

C5. Rutiner i detaljplaner

Samhällsbyggnadskontoret eller motsvarande har fungerande rutiner att lyfta avfallsfrågan i detaljplaner.

D - Tillgänglighet

Mål för avsnittet: Kommunens avfallsinfrastruktur är tillgänglig för alla kommunens invånare.

D1. Medborgarnas behov beaktas

Medborgarperspektivet kring avfallsfrågor beaktas vid fysisk planering.

Hur kommer medborgarperspektivet in i planprocessen, vid samråd översiktsplan, vid samråd detaljplan eller båda? Eller vid utställning av avfallsplan? Vid remissvar?

D2. Tillgänglighetsanpassning

Kommunens avfallsinfrastruktur är tillgänglighetsanpassad.

Finns tillgänglighetsanpassad fastighetsnärainsamling? Är kommunens återvinningscentraler tillgängliga för alla medborgare? Är informationsmaterial är tillgänglighetsanpassat? Går det att ta sig till återvinningscentraler utan bil?

D3. Nära till återvinningsstationer

Det är praktiskt möjligt att etablera lättillgängliga insamlingsplatser för återvinning i detaljplaner för befintlig bebyggelse.

D4. Nära till återbruksmöjligheter

Det är praktiskt möjligt att etablera lättillgängliga insamlingsplatser för återbruk i detaljplaner för befintlig bebyggelse.

Finns det plats avsatt för återbruk för exempelvis byggvaror, verktyg, butiker utan förpackningar, publika fontäner för dricksvatten för att undvika köp av plastflaskor etc?

D5. Nära återvinningsstationer finns utmärkta

Ytor för kvartersnära återvinningsstationer finns utmärkta i detaljplaner för nya stadsdelar/områden.

Går dessa två senaste frågor att applicera även i översiktsplanen?

Del 2. Avfallsförebyggande i kommunala verksamheter

Den andra avgränsningen i detta självskattningsverktyg innehåller frågor som kan synliggöra hur långt kommunens verksamheter har kommit i sitt arbete med att förebygga avfall, samt väcka tankar kring hur arbetet kan utvecklas.

Mål för avgränsningen:
Majoriteten av avfallsarbetet som utförs i kommunen tillhör de översta stegen i avfallshierarkin (förebygga och återanvända).

A - Dialog och förankring

Mål för avsnittet: Kontinuerlig dialog förs mellan aktörer från olika kontor och bolag i kommunen. Detta möjliggör att avfallsfrågan tas med tidigt i planprocessen vilket minskar risken för efterkonstruktioner och i ökar i sin tur möjligheten för tillgänglighetsanpassade åtgärder och att möta invånarnas behov.

A1. En fast organisation

Inom kommunorganisationen finns en fast organisation som samarbetar kring avfallsförebyggande åtgärder som inkluderar ansvarig eller sakkunnig inom exempelvis kommunal avfallsplanering (avfallsbolag eller motsvarande), strategiska miljöfrågor, översiktsplanering, detaljplanering bygglov, tillsyn eller inköpsansvarig.

Hur fungerar arbetet? Vilka saknas i organisationen? Vad krävs för att få till en organisation?

A2. Ett beslutat ansvar

Det finns ett beslutat ansvar att arbeta med avfallsförebyggande frågor i kommunens olika förvaltningar och verksamheter.

Vilka mer skulle behöva jobba med frågan?

A3. Ett förankrat ansvar

Ansvaret att arbeta med avfallsförebyggande frågor är förankrat brett i kommunens verksamheter.

Var skulle arbetet behöva förankras mer?

A4. Chefer inkluderas

Chefsnivån inom till exempel strategiska miljöfrågor, översiktsplanering, detaljplanering bygglov eller tillsyn involveras vid framtagande av avfallsförebyggande åtgärder i avfallsplanen.

A5. Kompetensutveckling

Kommunen arbetar aktivt med kompetensutveckling för nyckelpersoner inom avfallsförebyggande arbete.

Anser de olika kontoren och bolagen att kompetensnivån är tillräcklig? Finns behov av ytterligare kompetensutveckling och om ja, inom vilket område?

A6. Kännedomen kring avfallshierarkin

Kännedomen kring avfallshierarkin är tillräcklig i kommunen. Avfallshierarkin visar prioritetsordningen för lagstiftningen och insatser inom avfallsområdet. Avfallshierarkin är gemensam för hela EU. Enligt avfallshierarkin ska avfall alltid först och främst förebyggas.

Hur uppskattar ni att olika kontor inom kommunen arbetar med avfallsförebyggande åtgärder?

A7. Uppföljning av mål

Uppföljning av avfallsförebyggande mål kommuniceras brett i kommunorganisationen.

Vilka nås av kommunikation? Kan kommunikationen utvecklas?

B - Systematisk uppföljning

Mål för avsnittet: Avfallsfrågan hanteras systematisk i kommunerna med en strategisk planering som följs upp kontinuerligt och medför ständig utveckling.

B1. Dokumenterade mål

Kommunen har dokumenterade och beslutade avfallsförebyggande mål i avfallsplanen.

Diskutera vilka olika områden som målen berör; upphandling, kartläggning av avfallsflöden med syfte att förebygga, bygg- och rivningsavfall, matsvinn, kunskapshöjande insatser, kontorsmöbler, engångsprodukter, IT-utrustning, nedskräpning, farligt avfall eller kemikalier eller annat?

B2. Uppföljning av mål

Kommunens avfallsförebyggande mål följs upp årligen.

Alla kommuner ska årligen lämna uppgifter till Naturvårdsverket om det kommunala avfall som samlas in i kommunen. Det gäller även de aktörer som avser transportera kommunalt avfall utomlands.

B3. Uppföljda mål kommuniceras

Kommunen följer löpande upp resultat från avfallsförebyggande åtgärder.

Hur följer ni upp de avfallsförebyggande åtgärderna? Vad kan ni dra för slutsatser från de resultat ni har sett hittills? Kommuniceras dessa resultat brett i kommunorganisationen och även ut till medborgarna?

B4. Dokumentering av återanvändning

Det finns rutiner att skriftligt dokumentera mängden avfall som går till återanvändning inom den kommunala verksamheten.

Hur ser metoderna ut idag? Vad mäts och hur dokumenteras volymerna?

B5. Mål för minskning

Kommunen har mål för att minska mängden avfall från kommuninvånarna.

I Östergötlands energi- och klimatstrategi finns mål om att. År 2025 ska mängden hushållsavfall minska till högst 350 kg per person/år och till år 2030 högst 300 kg per person/år.

B6. Kartläggning av avfallsslag

Kartläggningar finns för vilka avfallsslag som uppstår inom kommunens olika verksamheter.

Vilka är dessa avfallsslag, var uppstår dem och hur kan de förebyggas?

C - Rutiner och resurser

Mål för avsnittet: Kommunen har beslutade rutiner och riktade resurser att arbeta med avfallsförebyggande åtgärder.

C1. Kriterier för upphandling

Kommunen har tagit fram kriterier för upphandling med syfte att minska mängden avfall.

Använder sig kommunen av verktyg från Upphandlingsmyndigheten som är kopplade till avfallsförebyggande? Exempelvis om sortering i fraktioner, eller omställning till en cirkulär ekonomi?
Finns kriterier kring bedömning av avfall som kan uppstå till följd av inköp av vara eller tjänst? Bedömning avseende det eventuella avfallets skadlighet? Eller bedömning avseende möjlighet att återanvända eller återvinna?

C2. Rutiner för återanvändning

Kommunen arbetar aktivt med rutiner för återanvändning eller förebyggande inom de egna verksamheterna.

Precisera hur det ser ut inom de olika verksamheterna, är det något verksamhetsområde som saknar rutiner för avfallsförebyggande, vilken? Hur kan arbetet utvecklas?

C3. Rutiner i tillsynen

Kommunen har rutiner för avfallsförebyggande i tillsynen.

Använder sig kommunen av verktyget från Miljösamverkan Östergötland ” Avfallsförebyggande i tillsynen”?

C4. Minskning av matsvinn

Kommunen har rutiner för att minska matsvinn inom skolor, förskolor och omsorgsenheter.

Fördjupa diskussion med hjälp av frågorna nedan.
• Finns rutiner för regelbunden mätning av matavfall inom någon av kommunens skolor och omsorgsenheter?
• Finns beställningsrutiner för mat som överensstämmer med portionsberäkningar?
• Finns rutiner för att beräkna mängd mat baserat på närvaro?
• Finns rutiner för tillagning och servering med syfte att minska matsvinn?

C5. Minska mängden avfall inom kommunens verksamheter

I kommunen finns rutiner för att minska mängden avfall inom skolor, förskolor och omsorgsenheter för exempelvis engångsprodukter, inkontinensskydd och liknande.

Finns lagringsrutiner för att undvika att produkter blir gamla om det står framme/öppna? Exempelvis mat, lim, sterila produkter etc. Hur ser det ut inom de olika verksamheterna inom skola, förskola, omsorgsenheterna?

C6. Samordnade inköp

Kommunen har samordnade inköpsrutiner.

Vilka fördelar kan komma med att samordna inköp?

C7. Återanvändning av inredning

I kommunen finns rutiner för återanvändning av kontorsmöbler och övrig inredning, IT-produkter och liknande för de egna verksamheterna.

C8. Policy mot engångsprodukter

Kommunen har en policy med krav på leverantörer och arrangörer att inga engångsprodukter ska användas under konferens på hotell, och vid catering.

C9. Policy för återbruk

Kommunens hyresrättsbolag har en policy för återbruk vid renovering och nybyggnation.

C10. Tillsyn inom byggavfall

Kommunens miljönämnd och byggnadsnämnd har rutiner för att utöva tillsyn i syfte att minska mängden bygg- och rivningsavfall.

Har kommunen rutiner för att granska att byggherrar och entreprenör arbetar med selektiv rivning där olika fraktioner sorteras och återanvänds?

C11. Återanvändning av byggmaterial

Kommunen har styrdokument med rutiner för att återanvända byggmaterial.

I vilka skeden arbetar kommunen med detta? I samband med upphandlingar, i ägardirektiv till allmännyttiga bolag, arkitekttävlingar, markanvisningar, exploateringsavtal, i form av lagring för andrahandsmarknader? Annat vis?

C12. Rutiner för återvinnig

I den interna kommunorganisationen finns rutiner för återvinning av olika fraktioner inom exempelvis skola, vård- och omsorg etc.

D - Tillgänglighet

Mål för avsnittet: Kommunen möjliggör återbruk och andra avfallsförebyggande åtgärder för alla kommunens invånare.

D1. Medborgarnas behov beaktas

Medborgarnas behov kring avfallsförebyggande frågor beaktas vid fysisk planering.

D2. Förebyggande insatser

Kommunens hyresrättsbolag implementerar avfallsförebyggande insatser för de egna fastigheterna.

Vilka fler insatser kan den kommunala verksamheten/det kommunala hyresrättsbolaget initiera för att klättra uppåt i avfallstrappan och även involvera invånarna.
• Har kommunens hyresrättsbolag upplåtit plats för bytesrum/byteshylla i sina hyresrätter?
• Har kommunens hyresrättsbolag inrättade verkstäder/fixar rum för sina hyresgäster?
• Lånar kommunens hyresrättsbolag ut verktyg och redskap till sina hyresgäster?
• Delar kommunens hyresrättsbolag ut Reklam- nej tack-skyltar?
• Uppmuntras hyresgäster att dela abonnemang för medlemstidningar?
• Kommunicerar kommunens hyresrättsbolag de boende hur mycket avfall som slängs från fastigheten?
• Ger kommunens hyresrättsbolag tips till de boende hur de kan minska mängden avfall i sina hushåll?

D3. Plats för återanvändning

Kommunens hyresrättsbolag har en plats i sina fastigheter där föremål kan lämnas för återanvändning.

Beskriv hur det ser ut i kommunen. Vad finns det för möjlighet att utveckla denna tjänst?

D4. Återvinningscentraler erbjuder återbruk

Kommunens återvinningscentraler erbjuder möjlighet för återbruk.

Erbjuds detta vid kommunens största ÅVC: er eller vid samtliga? Beskriv hur det ser ut i kommunen. Vad finns det för möjlighet att utveckla denna tjänst?

D5. Återvinningscentraler erbjuder reparation

Kommunens återvinningscentraler erbjuder möjlighet för reparation.

Erbjuds detta vid kommunens största ÅVC: er eller vid samtliga? Beskriv hur det ser ut i kommunen. Vad finns det för möjlighet att utveckla denna tjänst?

D6. Återbrukssajter för möbler

Kommunen har återbrukssajter som förmedlar möbler inom kommunorganisationen.




Nu är ni klara. Bra jobbat!

OBS. Efter att ni skickat in svaren kan ni inte längre ändra svarsalternativ, så kolla gärna igenom så alla frågor är besvarade och stämmer med hur er verksamhet ser ut.

Logotyp för Länsstyrelsen Östergötland

Startsida  |  Självskattning  |  Tillgänglighetsredogörelse | Hantering av personuppgifter